
Onsdagen den 6/12 var det dags för höstterminens sista aktivitet med våra medlemmar - en av våra alltid så omtyckta Agenda 2030 luncher! Karolina Muhrman från Agtech 2030 höll ett mycket intressant föredrag om “Lantbruket och miljön: Var står vi? Vart går vi?". Detta föregicks av lunch och nätverkande för 17 deltagare på plats på CoOperate Coffice i Söderköping.
Fokus för dagen var att se hur vi kan åtgärda lantbrukets problem, t ex minska de utsläpp som uppkommer samt att belysa de nya lösningar som finns inom området. Agtech 2030 är en innovationsplattform som jobbar med teknikutveckling för att skapa ett mer hållbart lantbruk. De driver innovationsutveckling och sammanför lantbrukare med t ex teknikföretag och forskare för att skapa lärande, nya lösningar och publikationer.
Vi fick höra om en mängd olika lösningar för att minska utsläpp av koldioxid, metan och lustgas. En del innovationer drar nytta av drönare för att från luften kartlägga exempelvis åkermarkens halter av kväve, fosfor, kalium och ammonium. På så vis kan gödning appliceras i den mängd som faktiskt behövs - även när det skiljer sig mellan olika delar av ett och samma fält. Att använda drönare istället för traktorer är också bra för att öka avkastningen på åkrarna eftersom stora och tunga traktorer ökar risken för markpackning.
Flera av innovationerna innefattar AI, t ex för att med NIR-sensorer (Nära InfraRöda) läsa av stora fält och urskilja varenda enskild ogräsplanta som finns för att sedan applicera bekämpningsmedel endast där det behövs. AI kan också användas för att öka djurvälfärden. Sensorer kan följa varje individ så att man exempelvis ser hur temperatur och vikt utvecklas. Det går att kartlägga hur djurflocken rör sig ute på betet och om en individ drar sig undan, vilket kan vara ett tecken på att den mår dåligt.
Karolina berättade även om de många funktioner som lantbruket har för att skapa bättre ekologisk hållbarhet. Exempelvis innebär den storskaliga fotosyntesen att koldioxid binds i plantorna när de växer, vilket skapar betydande klimatnytta. Dessutom genererar lantbruket förutom livsmedel många produkter som kan användas till förnybara bränslen och uppvärmning av byggnader, såsom biogas och etanol.
Det öppna odlingslandskapet med hagmarker och åkermarker ger en enorm biologisk mångfald. Förutom själva betandet som håller landskapet öppet är också tramphålen från djuren är mycket viktiga. I hålen trivs olika insekter såsom skalbaggar och steklar och de gör även att ettåriga växters fröer kommer ner i jorden och gror lättare. Vid åkrarnas kantzoner finns stor artrikedom eftersom de är viktiga för skydd, föda och boplatser för fåglar, vilt, pollinerande insekter och rovdjur som äter skadedjur. Dessutom lockar odling av blomster runt åkrarna till sig fjärilar och andra insekter, vilket hjälper till att pollinera odlingsfältets grödor.
Stort tack till alla som deltog på plats eller digitalt och extra stort tack för till Karolina Muhrman på Agtech 2030 för ett jättebra föredrag och Ann-Louise Kroon på CoOperate Coffice för att vi fick vara i era fina lokaler.